Sen när vi kom hem från vår semester har vår lilla fröken mått så dåligt när vi lämnat henne... det skär i ett mamma hjärta att se sitt barn i förtvivlad gråt.
Det börjar när vi sätter oss i bilen, då blir hon alldeles tyst säger inte ett ord fast hon e så duktig att prata, säger inte ett ord när vi kommer på dagis endast någon nickning. Kommer fel fröken o tar emot håller hon krampartat i mig o man ser nästan paniken i henne ögon.
I dag när jag lämnade henne kom även mina tårar... känns inte bra. Alla säger att det kommer att gå över o det förstår jag. Men hur lång tid kommer det att ta?
Hade jag kunnat ha henne hemma ett tag skulle jag ha det så man kan få börja om o skapa trygghet.
Så hade jag det med Marcus, tyvärr måste jag säga att det höll i sig bra länge, men sen från en dag till en annan så funkade det jättebra!
SvaraRaderaDu får ta ett snack m dem så att inte "fel" fröken tar emot - det måste de ju kunna förstå!
Kram & lycka till!