Först ut är då min man Kristian med vår minsting Cornelia som är 
Sen har vi sonen Fabian som nu har blivit stora killen på 7 år. Sen har vi den äldsta tjejen i familjen förutom jag då & det är Emilia 10år.
Tänk att man kan ha 3 barn & alla är så extremt olika.
Emilia är den förståndiga & som alltid går att tala till rätta & som är väldigt hjälpsam... har kanske blivit lite lat som man lätt blir lite i tonåren.
Men är duktig på att få saker runt omkring sig. Lägger gärna massor i tvätten.
Fabian är mer den tjuriga sorten som man inte så lätt kan tala till rätta när han vänt den sidan till. Men väldigt ordningssam, så det blir inte så mycket tjat på att hålla ordning på rummet o sina saker.
Sen har vi den bestämta lilla damen Cornelia, henne är det nog ingen som sätter sig på. Men det är väll antagligen så när man är nr 3 att man får bli lite starkare & tåligare. Inte så mycket grin, utan upp o säga bank o går vidare...
Men att man kan älska så många så mycket ... ja man är nog ganska lyckligt lottad om man tar & tänker efter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar